Satt och snackade med min kollega häromdagen. Han påtalade att jag måste närvara på firmans sociala sammankomster. T ex Julfester, kräftskivor och andra kick-off:er. Han såg allvarlig ut och har helt uppenbart noterat min återkommande frånvaro. Nu kan kanske någon tycka att det inte är hela världen att ställa upp på sånt. Men faktum är att till t ex kräftskivan hyrs det in segelbåtar som det skall seglas på i 2-3 dagar. Min bransch har en förkärlek för s.k seglingskonferenser. Jag har ingen lust att vara borta så länge och bo med människor som jag aldrig skulle umgås med privat, och dessutom behöva sova i samma trånga båt som nånn jävel som snarkar som en gris hela natten. Allt under devisen att man skall "lära känna varandra". Varför då, undrar jag? Jag är konsult och sitter ändå isolerad från mina s.k arbetskamrater 95% av årets alla arbetsdagar. Och skulle man vara obelagd en längre tid så avskedas man oftast. Jag har varit i den här branschen i 15 år och seglat minst 10 ggr. Känns inte så värst uphetsande längre. Tala om inovationer. Jag har också varit lite oroad över att min bitterhet inte riktigt velat infinna sig...
..skönt att den är tillbaka!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar