Igårkväll ringde telefonen när den normalt aldrig ringer. Det var min pappa som berättade att min farfar somnat in. Han blev 97 år och har hela sitt liv bott hemma. Utom de två sista dagarna då han blev lite yrslig. Igår kväll somnade han som vanligt, den här gången blott för alltid.
Ingen är ledsen utan vi har alla vetat om att han körde "sudden-death" de sista åren. Men jag tror inte det kan bli så mycket bättre än så där. Jag har en teori om hur man blir så där gammal och jag tror att det sitter mycket i skallen. Han har varit Änkeman i tretton år och vid ett tillfälle så frågade jag: (det kan nämnas att han var 95 då)
-"Vad gör du på dagarna, farfar?"
-"Jag går till spelbutiken, spelar lite, å kollar gamla kärringar"
-"Ja, men hur gamla är dom då?" frågade jag
..."sjuttio", svarade farfar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar